Lamisil

250 mg tabletter

terbinafin

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

• Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

• Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

• Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

• Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella biverkningar som inte nämns i denna information.Se avsnitt 4.

Lamisil används för behandling av svampinfektioner i hud och naglar.

Lamisil blockerar en reaktion i svampens ämnesomsättning, vilket gör att ett särskilt ämne (squalen) ansamlas inuti svampcellen. Ett högt innehåll av detta ämne är skadligt för svampen och leder till att svampen dör och infektionen läks.

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens anvisningar. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Dosen bestäms av din läkare, som avpassar den individuellt för dig som patient.

Vanlig dos för vuxna: 1 tablett 1 gång dagligen.

Tabletten tas i samband med måltid.

Behandlingstidens längd varierar beroende på infektionens typ och svårighetsgrad. Maximal behandlingstid är 3 månader.

Vid nagelsvamp: 6 veckor – 3 månader. Nageln återfår normalt utseende först flera månader efter det att svampinfektionen botats och behandlingen upphört, beroende på den tid det tar för nageln att växa ut.

Vid svampinfektioner i huden: 2 – 4 veckor.

Vid fotsvamp: 2 – 6 veckor. Symtom kan finnas kvar viss tid efter det att behandlingen är avslutad.

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få dem.

Sluta att ta Lamisil och kontakta omedelbart läkare om du upplever något av följande mycket sällsynta, men allvarliga, symtom:

• Svullnad av ansikte, tunga eller svalg, svårigheter att svälja eller nässelutslag och andningssvårigheter (angioödem).

• Rodnad, krampaktig magsmärta och förlorat medvetande, eller symtom som ledvärk, stelhet, hudutslag, feber eller svullna/förstorade lymfkörtlar (kan vara tecken på allvarliga allergiska reaktioner).

• Oförklarligt ihållande illamående, magproblem, aptitlöshet eller ovanlig trötthet och svaghet, eller gulaktig hud och/eller ögonvitor, ovanligt mörk urin och ovanligt ljus avföring (kan vara tecken på leverproblem).

• Allvarliga hud- och slemhinneförändringar eller utbredd hudskada (hudavlossning).

• Ovanliga blödningar eller blåmärken (kan vara tecken på sjukdom som påverkar antalet av vissa typer av blodceller).

• Onormalt blek hud, förtjockning av slemhinnor eller nagelbäddar, onormal trötthet eller svaghet, eller andfåddhet vid ansträngning (kan vara tecken på sjukdom som påverkar antalet röda blodkroppar).

• Symtom som hudutslag, feber, klåda, trötthet, eller om du lägger märke till lila-eller rödaktiga fläckar under hudytan (kan vara tecken på inflammation i blodkärlen).

• Svår, högtsittande magsmärta som strålar ut mot ryggen (kan vara tecken på inflammation i bukspottkörteln).

• Oförklarlig muskelsvaghet och muskelsmärta eller mörk (rödbrun) urin (kan vara tecken på muskelskada).

• Plötslig debut av feber med stora rodnader, små kraftigt rödprickiga utslag, med mycket små varblåsor (akut generaliserad exematös pustulos).

Lamisil kan i mycket sällsynta fall påverka de vita blodkropparna så att infektionsförsvaret försämras. Om du får en infektion med symtom såsom feber med kraftigt försämrat allmäntillstånd eller feber med lokala infektionssymtom såsom exempelvis ont i halsen/svalget/munnen eller vattenkastningsbesvär, ska du snarast uppsöka läkare så att man via blodprov kan utesluta en brist på vita blodkroppar (agranulocytos). Det är viktigt att du då informerar om din medicinering.

Mycket vanliga (förekommer hos fler än 1 av 10 patienter): Magbesvär (t ex uppkördhet, aptitlöshet, illamående, buksmärtor, diarré, sura uppstötningar). Hudutslag, nässelutslag. Muskel- och ledvärk. Huvudvärk.

Vanliga (förekommer hos fler än 1 av 100 patienter): Symtom på depression (t ex nedstämdhet) på grund av smakförändringar. Yrsel. Nedsatt syn. Trötthet.

Mindre vanliga (förekommer hos färre än 1 av 100 patienter): Smakförändring eller smakförlust som vanligen normaliseras en tid efter avslutad behandling. Detta har lett till oro eller ångest och aptitnedsättning och viktnedgång hos några enstaka patienter. Tala om för din läkare om smakförändringen varar mer än några dagar. Blodbrist. Nedsatt känslighet vid beröring, stickningar och domningar. Tinnitus. Feber. Ökad hudkänslighet vid solbestrålning. Viktminskning på grund av smakförändringar.

Sällsynta (förekommer hos färre än 1 av 1000 patienter): Leverpåverkan.

Mycket sällsynta (förekommer hos färre än 1 av 10 000): Allvarliga hudreaktioner, allergiska reaktioner och allvarliga allergiska reaktioner. Svullnad av ansikte, läppar, tunga eller svalg, ibland med andnöd eller sväljsvårigheter. Minskade nivåer av olika typer av blodkroppar. Förvärrande eller utbrott av psoriasis, håravfall. SLE (systemisk lupus erythematosus) (en autoimmun sjukdom).

Följande biverkningar har också rapporterats (förekommer hos okänt antal användare): Luktförändringar eller förlust av lukt, inklusive permanent förlust av lukt. Nedsatt hörsel. Inflammation i blodkärlen. Inflammation i bukspottkörteln. Inflammation i levern. Gulsot. Influensaliknande symtom (t ex trötthet, frossa, halsont, led- eller muskelvärk). Ökade nivåer av ett muskelenzym (kreatininfosokinas) i blodet. Suddig syn, nedsatt synskärpa. Hudutslag med ökad mängd av en viss typ av vita blodkroppar (eosinofili). Hudutslag med systemiska symtom.

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Förvaras i originalförpackningen (ljuskänsligt).

Används före utgångsdatum som anges på förpackningen. Utgångsdatumet är den sista dagen i angiven månad.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.